Jag har vunnit storvinster 2 gånger i mitt liv och det trots att jag inte spelar särskilt ofta... Båda gångerna var det ovärdeliga summor som sattes in på mitt konto. Och båda gångerna fylldes mitt konto redan innan jag visste om min vinst.
Jag pratar naturligtvis om min två underbara supersöta urgulligt snälla pojkar!!! Dom som har fyllt mitt hjärtkonto till bristningsgränsen genom att bara finnas i mitt liv!!
Det är egentligen en smula märkligt när jag tänker efter, jag började älska en liten klump i magen innan det ens var en människa med uppfattning om sin omgivning...
Det som är ännu märkligare är att den nyfödda, kladdiga lilla (eller stora..) knyttet som slutligen är färdig med resan i magen och anländer oftast ungefär på utsatt datum, känner precis som jag. Kärlek är enligt min teori den första känslan man har inom sig som nyfödd. Sedan fylls det snabbt på med andra känslor som hunger tex... =D
När man tittar in i en nyfödd bebis mörka ögon så ser man hela universum. Man ser att allt är som det är förutbestämt att vara. Dom vet saker som man glömmer när man växer upp. Jag kan fortfarande se visdomen i Stora lilla pojkens ögon, men det håller tyvärr redan på att försvinna...
Men min lilla Mini har kvar mycket hemligheter i sitt innersta... Ibland när han sover och skrattar med änglarna låter han mig ana lite av vad vi alla en gång visste... För en hundradels sekund vet jag också men sen är det borta lika fort... När han sedan vaknar och förtjust spricker upp i ren och skär glädje över att se just mig, dansar återigen all världens hemligheter i små glittrande ögon...
Jag sörjer inte över att inte veta. Jag blir tacksam att jag påminns om att jag kommer att veta igen. När jag dör och tar med mig mitt livs gåtor och hemligheter in i nästa liv, är då min själ föds på nytt och jag återigen vet för ett kort tag...
"Att alltid vara en smula barn är att vara verkligt vuxen"-Jevtusjenko
Ett gott råd som jag borde ha följt själv... Skriv inte om djupa saker med endast 3 timmars sömn natten innan...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Pernilla..
SvaraRaderaDet e så kul att läsa din blogg. du skriver fantastiskt bra.. Kram på dig